Skilsmässoadvokat i Alanya och familjerätt
En skilsmässoprocess innebär inte enbart att äktenskapet upplöses. Frågor som vårdnad, underhållsbidrag, barnets umgänge med en förälder, bodelning vid upplösning av makarnas egendomsordning och familjebostaden kan också direkt påverka parternas framtid. Därför är det viktigt att de steg som tas i början av processen och de yrkanden som framställs bedöms utifrån omständigheterna i det konkreta fallet.
Eftersom inte bara turkiska medborgare utan även personer från olika länder bor i Alanya, kan en internationell anknytning ofta bli aktuell i familjerättsliga tvister. Utländska makar, äktenskap som ingåtts utomlands, barn som bor i olika länder, utländska domstolsavgöranden och egendom utomlands är bland de frågor som måste bedömas särskilt i detta sammanhang.
På denna sida beskrivs i allmänna drag vanliga tvister inom skilsmässa och familjerätt, de grundläggande stegen i en skilsmässoprocess samt familjerättsliga frågor med utlandsanknytning. Eftersom varje tvist har sina egna särdrag måste den rättsliga bedömningen göras utifrån det konkreta fallet.
Viktigaste rättsområdena
Centrala tvister inom familjerätten
Tvister som uppstår inom familjerätten är ofta inte helt oberoende av varandra. I samband med en skilsmässa kan yrkanden om vårdnad, underhåll och skadestånd aktualiseras; vissa frågor, såsom avvecklingen av makarnas egendomsordning, kan dock behandlas separat.
Skilsmässa genom överenskommelse
För att en skilsmässa genom överenskommelse ska kunna beviljas krävs att äktenskapet har varat i minst ett år och att makarna ansöker gemensamt eller att den ena makens talan godkänns av den andra maken. Domaren måste personligen höra parterna, förvissa sig om att deras vilja att skiljas har uttryckts fritt och finna parternas överenskommelser om skilsmässans ekonomiska följder och, i förekommande fall, barnens situation lämpliga. Lagen ger också domaren befogenhet att göra de ändringar i överenskommelsen som han eller hon finner nödvändiga. Om parterna godtar dessa ändringar ska skilsmässa beviljas. Vid skilsmässa genom överenskommelse tillämpas inte den allmänna regeln att parternas erkännanden inte binder domaren.
Parternas överenskommelse lämnas in till domstolen genom ett skriftligt protokoll om skilsmässa genom överenskommelse. Det är viktigt att frågor som underhåll, ersättning, vårdnad och umgänge med barnet regleras tydligt i protokollet. Utförlig information om upprättande av protokoll för skilsmässa genom överenskommelse finns i vår aktuella artikel.
Även om avvecklingen av egendomsordningen och tvister rörande förmögenhet kan regleras separat i protokollet, är det inte alltid obligatoriskt att dessa frågor slutgiltigt löses inom ramen för en skilsmässa genom överenskommelse. Beroende på det konkreta ärendets omständigheter kan yrkanden avseende egendomsordningen prövas separat.
Tvistig skilsmässa
När makarna inte kan enas om skilsmässan eller skilsmässans följder aktualiseras en tvistig skilsmässotalan. Lagens allmänna skilsmässogrund är att äktenskapet har rubbats så allvarligt att makarna inte rimligen kan förväntas fortsätta samlivet. I en talan som grundas på denna omständighet har svaranden rätt att invända om kärandens vållande är allvarligare. Skilsmässa kan dock beslutas om invändningen utgör ett rättsmissbruk och det inte längre finns något skyddsvärt intresse för svaranden och barnen av att äktenskapet består.
Skilsmässogrunderna är uttömmande angivna i lag, och vissa av dem är förenade med preklusionsfrister. Vid äktenskapsbrott samt vid angrepp mot livet, synnerligen ovärdigt eller grovt kränkande beteende ska talan väckas inom sex månader från det att grunden blev känd och under alla förhållanden inom fem år från handlingen; den part som har förlåtit saknar talerätt. På grund av brottslig handling och vanhedrande livsföring kan talan väckas när som helst. Vid övergivande föreskriver lagen ett särskilt förfarande: separationen måste ha varat i minst sex månader och fortfarande pågå, och en uppmaning som har utfärdats av en domare eller notarius publicus måste ha förblivit utan verkan. I uppmaningen ska den övergivande maken underrättas om att han eller hon måste återvända till den gemensamma bostaden inom två månader. Skilsmässa på grund av psykisk sjukdom förutsätter däremot att det genom ett officiellt utlåtande från en medicinsk nämnd har konstaterats att det saknas möjlighet till tillfrisknande.
Lagen reglerar även grunden faktisk separation efter avslag på talan, och denna bestämmelse har omarbetats genom ändringen den 14 november 2024: om en talan som väckts på någon av skilsmässogrunderna har avslagits och ett år har förflutit från det att beslutet vann laga kraft, anses äktenskapet vara så allvarligt rubbat att samlivet inte har kunnat återupptas, oavsett anledning, och skilsmässa beslutas på begäran av endera maken. Före ändringen var denna period tre år; den treåriga period som nämns i äldre källor är inte längre aktuell.
I tvistiga skilsmässomål bedöms parternas påståenden och invändningar, de bevis som de har lagt fram samt de särskilda omständigheterna i det konkreta fallet tillsammans. Vållandefrågan kan vara av särskild betydelse bland annat för ekonomiskt och ideellt skadestånd samt för vissa yrkanden, såsom underhåll till behövande make.
Familjebostad
Den familjebostad där makarna lever tillsammans åtnjuter särskilt skydd enligt den turkiska civillagen. Även om familjebostaden endast är registrerad i den ena makens namn föreskriver lagen tre separata förbud: den ena maken får, utan den andra makens uttryckliga samtycke, inte säga upp hyresavtalet avseende familjebostaden, överlåta familjebostaden eller begränsa rättigheterna till familjebostaden. Den make som inte kan få samtycke eller som utan berättigat skäl nekas samtycke får begära rättens ingripande. Om familjebostaden har hyrts av den ena maken blir även den make som inte är avtalspart avtalspart genom att underrätta hyresvärden och blir då solidariskt ansvarig tillsammans med den andra maken.
Den make som inte äger den fastighet som är avsedd som familjebostad kan hos den myndighet som för fastighetsregistret begära att en nödvändig anteckning om bostaden görs i fastighetsregistret; denna anteckning gör fastighetens egenskap av familjebostad synlig för tredje man.
Lagen föreskriver ytterligare ett skydd som inte är begränsat till familjebostaden. I den mån skyddet av familjens ekonomiska tillgångar eller fullgörandet av en ekonomisk förpliktelse som följer av äktenskapet kräver det, får rätten på begäran av den ena maken besluta att förfoganden över de förmögenhetstillgångar som rätten bestämmer endast får göras med den andra makens samtycke. Om rätten tar bort förfoganderätten över fast egendom, beslutar den ex officio att detta antecknas i fastighetsregistret.
Vid den ena makens dödsfall uppstår en särskild möjlighet: den efterlevande maken kan, för att kunna fortsätta sitt tidigare liv, begära att få nyttjanderätt (intifa) eller rätt att bo kvar (oturma hakkı) i den bostad där makarna sammanbodde och som tillhörde den avlidne maken, genom avräkning mot den efterlevande makens fordran på andel i kvarlåtenskapen och, om detta inte räcker, genom att ett tilläggsbelopp betalas. Under samma förutsättningar kan den efterlevande maken även begära äganderätt till bohaget.
Mål om börd och faderskap
Tvister såsom hävande av faderskap, faderskapsmål, erkännande av faderskap och ogiltigförklaring av erkännande hör till familjerättens viktiga områden. I dessa mål kan bevisning såsom genetisk undersökning användas för att fastställa den biologiska relationen. Tidsfristerna inom detta område är korta och en del av dem har nyligen ändrats. Genom ändringen av 7 november 2024 utvidgades rätten att väcka talan om hävande av faderskap, och det fastställdes att inte bara maken utan även modern och barnet kan väcka talan. Beträffande tidsfristen måste maken väcka talan inom ett år från den dag då han fick kännedom om födseln och om att han inte är fadern eller att modern hade sexuellt umgänge med en annan man vid den tidpunkt då hon blev gravid; modern måste väcka talan inom ett år från födseln, och barnet senast inom ett år från den dag då det blev myndigt. Om dröjsmålet beror på ett giltigt skäl börjar ettårsfristen löpa den dag då skälet upphör. I faderskapsmål går moderns talerätt förlorad när ett år har gått från födseln. Den bestämmelse som begränsade barnets talerätt till en viss tidsfrist har däremot upphävts av Konstitutionsdomstolen och har inte reglerats på nytt.
Steg för steg
Hur går skilsmässoprocessen till?
Bedömning inför talans väckande
I början av skilsmässoprocessen bedöms äktenskapets utveckling, parternas yrkanden, eventuella barns situation och befintliga handlingar sammantaget. I detta skede är det viktigt att fastställa om en skilsmässa genom överenskommelse är möjlig, vilken rättslig grund som ska åberopas om en talan om tvistig skilsmässa väcks, vilka yrkanden som ska framställas och vilken domstol som är behörig.
I mål om skilsmässa eller separation är den behöriga domstolen som regel domstolen på någon av makarnas hemvistort eller domstolen på den ort där makarna senast före talan väcktes hade bott tillsammans i minst sex månader.
Huruvida ett steg före talan är nödvändigt fastställs också i detta skede. Lagen räknar uttömmande upp de tvister där en ansökan om medling före talans väckande utgör ett processuellt villkor: tvister som härrör från hyresförhållanden, fördelning av lös och fast egendom samt upplösning av samägande, tvister som uppkommer ur ägande enligt kat mülkiyeti samt grannrätt. Skilsmässomål ingår inte i denna katalog; följaktligen krävs det inte att en ansökan om medling har gjorts innan ett skilsmässomål kan väckas.
Stämningsansökan och yrkanden om interimistiska åtgärder
Det är viktigt att i stämningsansökan tydligt och juridiskt korrekt ange skilsmässogrunden tillsammans med de yrkanden som ska framställas. När talan om skilsmässa eller separation väcks, vidtar domaren ex officio de interimistiska åtgärder som är nödvändiga under rättegångens fortsättning, särskilt avseende makarnas bostad, försörjning, förvaltning av makarnas egendom samt vård och skydd av barnen. Lagen ålägger domaren dessa åtgärder som en skyldighet, inte som en fråga om skönsmässig bedömning, och uppställer inte heller något krav på att ett särskilt yrkande ska framställas; förvaltningen av makarnas egendom anges uttryckligen bland dessa åtgärder.
I situationer där det föreligger våld i nära relation, hot eller liknande risker kan även skyddande och förebyggande åtgärder enligt lag nr 6284 övervägas separat.
Bevisinsamling och förhandlingar
I tvistiga skilsmässomål samlas bevis in som stödjer parternas påståenden och invändningar. Vittnesmål, skriftliga handlingar, officiella register och andra bevis kan, beroende på den konkreta sakens karaktär, beaktas. I tvister som rör barnens situation kan även en social utredning eller en expertbedömning bli aktuell.
Det är viktigt att bevis inhämtas på lagligt sätt. Lagen lämnar inget utrymme för skönsmässig bedömning i denna fråga: bevis som har inhämtats olagligen får inte beaktas av domstolen vid bevisning av en omständighet. Detta är inte en möjlighet utan ett lagstadgat förbud; inhämtandet av sådana bevis kan dessutom medföra civilrättsligt och straffrättsligt ansvar. Material som har samlats in utan makens vetskap, exempelvis ljud- eller bildupptagningar eller olovlig kopiering av meddelanden, får därför inte läggas till grund för domen, även om det ges in i målet.
Avgöranden och rättsmedel
Vid rättegångens slut beslutar domstolen om skilsmässansyrkandet samt om de accessoriska yrkanden som har framställts i behörig ordning. Mot domen kan, inom de villkor och frister som anges i lagen, rättsmedlet istinaf användas och, när förutsättningarna är uppfyllda, även rättsmedlet temyiz. Att skilsmässodomen vinner laga kraft är viktigt för att äktenskapet ska upphöra rättsligt och för att vissa därmed sammanhängande rättsverkningar ska inträda.
Lagen reglerar uttryckligen tre av dessa rättsverkningar. Den frånskilda kvinnan behåller den personliga status som hon förvärvade genom äktenskapet, men återtar det efternamn hon bar före äktenskapet. Om hon var änka före äktenskapet kan hon begära att domstolen tillåter henne att bära det efternamn hon hade som ogift. Om hon visar att hon har ett intresse av att bära den frånskilde makens efternamn och att detta inte kommer att skada honom, kan domstolen på hennes begäran tillåta henne att bära efternamnet. I arvsrättsligt hänseende kan frånskilda makar inte längre vara varandras legala arvingar i egenskap av makar, och de förlorar de rättigheter som de tillerkänts genom testamentariska förordnanden som upprättats före skilsmässan, om inte annat framgår av förordnandet. För kvinnan gäller en väntetid om trehundra dagar från äktenskapets upplösning. Väntetiden upphör genom förlossning. Om det visar sig att kvinnan inte är gravid med anledning av det tidigare äktenskapet, eller om de makar vars äktenskap har upplösts vill gifta sig med varandra på nytt, upphäver domstolen väntetiden.
Två olika vägar
Skillnader mellan överenskommen och tvistig skilsmässa
Skilsmässa genom överenskommelse
Den grundläggande skillnaden mellan skilsmässa genom ömsesidig överenskommelse och tvistig skilsmässa är parternas grad av enighet om själva skilsmässan och dess konsekvenser. Vid skilsmässa genom ömsesidig överenskommelse har parterna en gemensam vilja att skiljas och är överens om de ekonomiska följderna av skilsmässan samt, i förekommande fall, om barnens situation. Om de lagliga villkoren är uppfyllda kan processen vara kortare jämfört med tvistig skilsmässa.
Domaren är dock inte skyldig att automatiskt godkänna det protokoll som parterna har upprättat. Särskilt vid regleringar som rör barn ska barnets bästa vara vägledande. Domaren kan föreslå ändringar som denne anser nödvändiga för parternas godkännande.
Tvistig skilsmässa
Vid en tvistig skilsmässa prövas skilsmässogrunden, parternas skuld och övriga framställda yrkanden inom ramen för domstolsförfarandet. Eftersom vittnen kan höras, bevis kan samlas in, sakkunnigutlåtanden vid behov kan inhämtas och delgivning kan behöva ske, kan processen ta längre tid. För ingen av de två måltyperna är det möjligt att förutse ett visst resultat eller en viss tidsåtgång; förfarandets gång varierar beroende på det enskilda målets omständigheter.
Fastställandet av skuld är inte bara en omständighet som har betydelse för skilsmässogrunden i ett tvistigt mål; lagen knyter tre olika rättsverkningar till det. Ekonomisk ersättning kan krävas av den skuldige maken till förmån för den make som är utan skuld eller har mindre skuld. För rätt till underhåll på grund av fattigdom krävs att den make som framställer yrkandet inte har större skuld. Vid avvecklingen av makarnas egendomsordning har en make som huvudregel rätt till hälften av restvärdet. Om skilsmässan däremot beror på otrohet eller ett försök att beröva den andra maken livet, får domstolen besluta att den skuldige makens andel av restvärdet ska minskas eller helt tas bort efter en skälighetsbedömning.
Skadestånd och preskription
Skilsmässans ekonomiska följder består inte endast av underhållsbidrag; lagen föreskriver två skilda ersättningsformer, och förutsättningarna för dem är olika. När det gäller ekonomisk ersättning kan den part som inte är vållande eller är mindre vållande, och vars nuvarande eller förväntade intressen har skadats till följd av skilsmässan, kräva skälig ekonomisk ersättning av den vållande parten. Ideell ersättning innebär däremot att den part vars personliga rättigheter har kränkts genom de händelser som orsakat skilsmässan kan kräva att den vållande parten betalar ett skäligt penningbelopp. Med andra ord är kriterierna för ekonomisk ersättning skada på intressen och en jämförelse av parternas vållande, medan kriteriet för ideell ersättning är att en personlig rättighet har kränkts.
Dessa anspråk är tidsbegränsade, och preskriptionstiden börjar löpa efter skilsmässan: rätten att väcka talan på grund av att äktenskapet har upplösts genom skilsmässa preskriberas när ett år har gått från det att skilsmässodomen vann laga kraft. Därför måste det tidigt avgöras om ersättningsanspråket ska framställas tillsammans med skilsmässotalan eller genom en separat talan.
Rättsmedel, frister och intervall mellan förhandlingar
Tidsfristerna för att angripa ett avgörande är korta. Tidsfristen för att överklaga genom istinaf är två veckor och börjar löpa när domen har delgetts var och en av parterna på behörigt sätt. Även slutliga avgöranden från regiondomstolens (bölge adliye mahkemesi) civilavdelningar som kan överklagas genom temyiz kan överklagas inom två veckor från delgivningsdagen. Lagen anger särskilt vilka avgöranden som inte kan överklagas genom temyiz. Därför måste det i varje enskilt mål fastställas vilket rättsmedel som står till buds mot det aktuella avgörandet.
När det gäller att rättegången drar ut på tiden infördes en ny regel år 2026: Enligt den reglering som trädde i kraft den 31 juli 2026 får tiden mellan förhandlingarna inte överstiga tre månader. Lagen anger även ett undantag: om det på grund av sakens beskaffenhet är nödvändigt att sakkunnigutredningen tar längre tid eller att utredningsåtgärder genomförs genom rättslig hjälp (istinabe), får domaren, med angivande av skälen, fastställa en längre tidsperiod.
Barncentrerat synsätt
Vårdnad och umgänge med barn
Den turkiska civillagen anger att när det personliga umgänget mellan barnet och den make som inte har tilldelats vårdnaden regleras, ska barnets intressen, särskilt med avseende på hälsa, utbildning och moral, vara vägledande. Det i praktiken ofta använda kriteriet ”barnets bästa” härrör emellertid inte från lagens ordalydelse utan från konventionen om barnets rättigheter, som Turkiet är part i, och från sista stycket i artikel 90 i konstitutionen. Inom denna ram bedöms enligt vilken reglering barnets fysiska, känslomässiga, sociala och utbildningsrelaterade behov kan tillgodoses på bästa sätt.
Domstolen kan beakta barnets nuvarande livssituation, relationen till föräldrarna, föräldrarnas omsorgsförmåga och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Om barnets ålder och mognadsgrad tillåter kan barnets åsikt inhämtas och en sakkunnigbedömning göras.
Vad gäller gemensam vårdnad måste källan anges korrekt. Enligt ordalydelsen i den turkiska civillagen tillkommer vårdnaden vid skilsmässa den part till vilken barnet anförtrotts, och lagen innehåller ingen institution benämnd ”gemensam vårdnad”. Att gemensam vårdnad kan beslutas har erkänts genom rättspraxis med stöd av artikel 5. i protokoll nr 7 till Europakonventionen; källan till denna möjlighet är således inte lag utan rättspraxis, och huruvida den ska godtas i det enskilda fallet bedöms särskilt. Var och en av föräldrarna har rätt att begära lämpligt personligt umgänge med barnet som inte står under dennes vårdnad eller inte har anförtrotts åt denne; domstolen reglerar vid beslut om skilsmässa eller separation föräldrarnas rättigheter och deras personliga umgänge med barnet. Bedömningsutrymmet avser således inte huruvida en reglering ska göras utan dess omfattning. Lagen föreskriver även att domstolen i sitt beslut ska upplysa om att vårdnaden kan ändras, under förutsättning att det inte strider mot barnets intressen, om kraven i umgängesregleringen inte fullgörs. Att parterna bor i olika städer eller länder, barnets skolgång och ålder samt liknande förhållanden kan påverka regleringens omfattning.
Verkställigheten av domar och interimistiska beslut om överlämnande av barn och umgänge med barn sker numera inte genom icra-müdürlükleri (verkställighetskontor) utan genom Adli Destek ve Mağdur Hizmetleri Müdürlükleri (direktorat för rättsligt stöd och brottsoffertjänster) och, på orter där sådana saknas, genom de kanslier vid civildomstolar som har utsetts för ändamålet.
Om förhållandena därefter förändras väsentligt kan ändring av vårdnaden eller regleringen av umgänget begäras.
Ekonomiska arrangemang
Typer av underhållsbidrag och krav på underhållsbidrag
Vid skilsmässo- och familjerättsliga tvister tillämpas olika villkor beroende på typen av underhållsbidrag. Lagen reglerar särskilt en situation där ekonomiskt bidrag kan begäras även om talan om skilsmässa inte har väckts: den make vars personliga integritet, ekonomiska trygghet eller familjens lugn allvarligt äventyras på grund av det gemensamma livet har rätt att leva åtskild; om det tillfälliga upphörandet av samlevnaden grundar sig på ett berättigat skäl ska domstolen, på begäran av endera maken, vidta åtgärder avseende det ekonomiska bidrag som den ena maken ska lämna till den andra, nyttjandet av bostaden och bohaget samt förvaltningen av makarnas egendom.
Interimistiskt underhållsbidrag (tedbir nafakası)Det aktualiseras som en tillfällig åtgärd för makarnas försörjning samt barnens vård och skydd under ett pågående mål om skilsmässa eller separation. Domstolen vidtar dessa åtgärder ex officio; det krävs inte att de har begärts.
Underhållsbidrag till barn (iştirak nafakası)Det syftar till att den förälder som inte har tillerkänts vårdnaden ska bidra till barnets vård, utbildning och övriga kostnader. Föräldrarnas underhållsskyldighet fortgår till dess att barnet blir myndigt; om barnet är myndigt men fortfarande genomgår utbildning, är föräldrarna skyldiga att försörja barnet till dess att utbildningen avslutas, i den utsträckning som skäligen kan förväntas av dem med hänsyn till omständigheterna.
Underhållsbidrag vid fattigdom (yoksulluk nafakası)Den part som till följd av skilsmässan skulle hamna i fattigdom kan, under förutsättning att parten inte är mer vållande, för sin försörjning kräva underhållsbidrag av den andra parten tills vidare i förhållande till den andra partens ekonomiska förmåga. Lagen fastställer här två punkter tydligt: underhållsbidraget gäller utan tidsbegränsning och det krävs inte att den underhållsskyldige har gjort sig skyldig till någon vårdslöshet eller annat vållande.
Underhåll till släktingarDetta är inte en underhållstyp som är specifik för skilsmässa. Enligt lagen är var och en skyldig att betala underhåll till sina uppstigande och nedstigande släktingar samt syskon, om de annars skulle hamna i fattigdom. Syskonens underhållsskyldighet förutsätter dock att de lever i välmåga. Talan väcks med beaktande av arvsordningen.
Vid bestämmandet av underhållsbidragets storlek beaktas bidragets typ, parternas ekonomiska och sociala situation, deras behov, barnets utgifter och övriga omständigheter i det konkreta fallet. För underhållsbidrag till barn anger lagen särskilda kriterier: beloppet fastställs med hänsyn till barnets behov samt föräldrarnas levnadsförhållanden och betalningsförmåga, varvid även barnets inkomster beaktas, och bidraget betalas i förskott varje månad. Lagen reglerar även betalningsformen: materiellt skadestånd och underhållsbidrag vid fattigdom kan beslutas betalas som ett engångsbelopp eller, om omständigheterna kräver det, i form av löpande utbetalningar. Ideellt skadestånd kan dock inte beslutas betalas i form av löpande utbetalningar.
Vad gäller upphörandet gör lagen en tudelad åtskillnad. Materiellt skadestånd eller underhållsbidrag som beslutats betalas i form av löpande utbetalningar upphör automatiskt om bidragstagaren gifter om sig eller om någon av parterna avlider. Däremot upphör underhållsbidraget inte automatiskt utan genom domstolsbeslut i fall där bidragstagaren utan att gifta sig faktiskt lever som om han eller hon vore gift, fattigdomen har upphört eller bidragstagaren lever ett vanhedrande liv. Om parternas ekonomiska situation förändras eller om skäligheten kräver det, kan beslut fattas om att höja eller sänka de löpande utbetalningarna. Vid underhållsmål som väcks efter en skilsmässa är domstolen på underhållsbidragstagarens hemvistort behörig.
Förmögenhet och likvidation
Avveckling av makarnas förmögenhetsordning och fördelning av egendom
Avvecklingen av makarnas förmögenhetsordning är ett tekniskt område som måste bedömas separat från själva skilsmässan. Från och med 1 januari 2002 är den lagstadgade förmögenhetsordningen en ordning med deltagande i förvärvade tillgångar. Äktenskapets datum, när egendomen förvärvades och huruvida makarna har valt en annan förmögenhetsordning kan dock påverka resultatet.
Förmögenhetsvärden som förvärvats under äktenskapet med inkomster från arbete samt arv, gåvor eller egendom avsedd för personligt bruk omfattas inte av samma rättsliga ordning. Att en fastighet, ett fordon eller någon annan tillgång endast är registrerad i den ena makens namn är inte i sig avgörande vid avvecklingen. Många omständigheter beaktas, framför allt tidpunkten för förvärvet och finansieringskällan.
Tre regler som utgör kärnan i förmögenhetsordningen avgör direkt resultatet. Den första är bevisregeln: den som påstår att en viss egendom tillhör en av makarna är skyldig att bevisa sitt påstående. Egendom vars ägare inte kan bevisas anses vara föremål för samäganderätt, och all egendom som en make innehar anses vara förvärvad egendom tills motsatsen bevisas. Den andra gäller omfattningen av den förvärvade egendomen: förvärv som utgör ersättning för arbete, betalningar från socialförsäkrings- eller socialbidragsinstitutioner, ersättningar som betalas på grund av förlust av arbetsförmåga, värden som trätt i stället för förvärvad egendom samt inkomster från personlig egendom utgör förvärvad egendom. Den tredje gäller fördelningsandelen: varje make eller dennes arvingar har rätt till hälften av den andra makens återstående värde, och fordringarna kvittas. Lagen anger även ett undantag från denna andel: vid skilsmässa på grund av otrohet eller ett angrepp mot den andra makens liv får domstolen besluta att på ett skäligt sätt minska eller helt ta bort den felande makens andel av det återstående värdet.
Därutöver gäller att om den ena maken utan ersättning eller utan skälig ersättning har bidragit till förvärv, förbättring eller bevarande av en tillgång som tillhör den andra maken, har den förstnämnda maken vid bodelningen rätt till en fordran motsvarande bidragets andel av den värdeökning som tillgången har genomgått. Fordran beräknas utifrån tillgångens värde vid bodelningen. Även tidpunkten för förmögenhetsordningens upphörande är särskilt reglerad och utgör en av de frågor som i praktiken oftast orsakar förväxling: om domstolen beslutar att förmögenhetsordningen ska upphöra på grund av skilsmässa, upphör den med verkan från dagen då talan väcktes, inte från den dag då avgörandet vann laga kraft.
Vid likvidation av förmögenhetsordningen kan handlingar som lagfarts- och fastighetsregisteruppgifter, banktransaktioner, kreditregisteruppgifter, försäljningshandlingar och betalningsunderlag vara av betydelse. Anspråk avseende likvidationen av förmögenhetsordningen kan framställas separat från skilsmässotalan. Om anspråken har framställts tillsammans med skilsmässotalan, är det viktigt att skilsmässodomen vinner laga kraft för att likvidationen ska kunna hanteras.
I äktenskap med anknytning till utlandet måste den lag som ska tillämpas på makarnas egendom inom ramen för förmögenhetsordningen bedömas särskilt enligt bestämmelserna i MÖHUK. Lagen ger makarna möjlighet att inom vissa gränser välja tillämplig lag, och det finns även särskilda lagvals- och anknytningsregler för likvidation av fastigheter.
Internationella ärenden
Makar med utländskt medborgarskap och skilsmässa med utlandsanknytning
Att en eller båda makarna är utländska medborgare innebär inte i sig att en skilsmässotalan inte kan väckas i Turkiet. I mål med utländsk anknytning måste dock de turkiska domstolarnas internationella behörighet och den lag som är tillämplig på tvisten särskilt prövas. På platser som Alanya, där makar med utländskt medborgarskap och parter bosatta utomlands är koncentrerade, görs denna prövning i början av processen, eftersom fastställandet av tillämplig lag samt hanteringen av utländska handlingar och delgivningsåtgärder aktualiseras samtidigt.
Enligt MÖHUK blir vid skilsmässa och hemskillnad i första hand makarnas gemensamma medborgarskaps lag tillämplig. Om makarna har olika medborgarskap blir lagen i deras gemensamma vanliga vistelseort tillämplig, och om inte heller en sådan vistelseort finns, blir turkisk lag aktuell. När det gäller makarnas förmögenhetsordning tillämpas dock andra anknytningsregler än vid skilsmässa.
Skilsmässobeslut meddelade utomlands
Tillvägagångssättet för att en utomlands meddelad skilsmässodom ska få rättslig verkan i Turkiet kan variera beroende på domens karaktär och omständigheterna i det enskilda fallet. När förutsättningarna är uppfyllda kan man ansöka om erkännande eller verkställighet av den utländska domstolens dom i Turkiet.
Dessutom kan vissa beslut om äktenskapets upplösning som har meddelats av utländska rättsliga eller administrativa myndigheter, med stöd av artikel 27/A i lagen om befolkningsservice nr 5490, under vissa förutsättningar registreras administrativt i familjeregistret.
Vilken väg som är lämplig bör bedömas utifrån det utländska beslutets innehåll, huruvida det har vunnit laga kraft, om beslutet endast avser civilstånd eller även underhållsbidrag, vårdnad eller andra följder samt övriga förutsättningar.
Dokument och delgivning från utlandet
Vid familjerättsliga tvister med utlandsanknytning är även inhämtandet av handlingar och delgivningsförfarandena av betydelse. Beträffande handlingar som upprättats i utlandet kan apostille, konsulär legalisering, översättning eller andra bestyrkande åtgärder krävas beroende på handlingens typ, det land där den upprättats och tillämpliga internationella konventioner.
Eftersom delgivningar till parter bosatta utomlands genomförs inom ramen för relevanta internationella konventioner och lagstiftning, kan förfarandet skilja sig från en sedvanlig delgivning enligt inhemsk rätt. I rättegångar där det finns parter som inte behärskar turkiska kan en tolk behöva anlitas.
Även beträffande formen för fullmakter som ska upprättas utomlands måste det land där de upprättas och den åtgärd som ska vidtas beaktas. Det förhållandet att en fullmakt har utfärdats innebär dock inte i sig att skyldigheten till personlig närvaro upphör, särskilt vid förfaranden som kräver att domaren personligen hör parterna, såsom skilsmässa enligt överenskommelse.
Internationell vårdnad om barn och barns vistelse utomlands
I mål där barnet bor i ett annat land eller har förts till ett annat land av en av parterna kan vårdnads- och umgängesfrågor få en internationellrättslig dimension. Barnets stadigvarande hemvist, de internationella konventioner som är i kraft mellan de berörda staterna och omständigheterna i det konkreta fallet är av betydelse. Vid påståenden om internationellt bortförande av barn kan dessutom särskilda förfaranden bli aktuella enligt de relevanta konventioner som Turkiet är part i och lag nr 5717.
Bedömningskriterier
Bedömningskriterier inom familjerätten
Tillvägagångssättet i familjerättsliga tvister bestäms utifrån de specifika omständigheterna i ärendet. Vid den första bedömningen kan parternas yrkanden, befintliga handlingar, barnens situation, om det finns några, och tvistens utlandsanknytning behandlas tillsammans.
Huruvida skilsmässan genomförs genom överenskommelse eller som en tvist, vilka interimistiska åtgärder som kan yrkas under förfarandet, vårdnads- och underhållsbidragskrav samt i vilket skede frågor rörande makarnas egendomsordning ska framställas bedöms från fall till fall i det enskilda ärendet.
I mål med parter av utländsk nationalitet är även frågan om vilken lag som ska tillämpas, användningen av utländska handlingar, internationell delgivning och förfaranden för att utländska domar ska få verkan i Turkiet av särskild betydelse.
Bland de områden där byrån är verksam ingår tvister som härrör från familjerätten. För att begära ett möte kan du nå oss via kontaktsidan.
Vanliga frågor
Vanliga frågor
Vilka villkor gäller för skilsmässa i samförstånd?
Äktenskapet måste ha varat i minst ett år, makarna måste ansöka gemensamt eller den ena maken måste godkänna den talan som den andra har väckt. Parterna måste vara överens om skilsmässans ekonomiska konsekvenser och, i förekommande fall, barnens situation, och domaren måste personligen höra parterna och finna överenskommelsen lämplig.
Hur lång tid tar ett mål om tvistig skilsmässa?
Det är inte möjligt att ange en exakt tidsfrist som gäller för varje ärende. Faktorer som bevisningens omfattning, vittnesförhör, sakkunnigutredningar, delgivningsåtgärder, att en av parterna befinner sig utomlands och domstolens arbetsbelastning kan påverka rättegångens längd. Den reglering som trädde i kraft den 31 juli 2026 har emellertid infört en övre gräns för intervallet mellan förhandlingarna: tiden mellan förhandlingarna får inte överstiga tre månader. I tvingande fall, såsom när en sakkunnigutredning drar ut på tiden eller bevisupptagning sker genom en rogatorisk framställning, kan domaren, med angivande av skälen, fastställa en längre tidsperiod.
Vilka kriterier beaktas när ett vårdnadsbeslut fattas?
Enligt lagtexten är kriteriet att barnets intressen, särskilt när det gäller hälsa, utbildning och moral, ska sättas i främsta rummet. I praktiken benämns detta kriterium även ”barnets bästa” och grundas på konventionen om barnets rättigheter. Faktorer som barnets ålder, utveckling, utbildningsmässiga och sociala miljö, nuvarande omsorgsarrangemang, relation till föräldrarna och föräldrarnas förutsättningar att ta hand om barnet bedöms sammantaget utifrån omständigheterna i det konkreta fallet.
Kan underhållsbidrag begäras medan en skilsmässoprocess pågår?
Ja. Lagen uppställer inte något krav på framställan i detta hänseende: när talan om äktenskapsskillnad eller separation väcks ska domaren ex officio, under pågående rättegång, besluta om de interimistiska åtgärder som är nödvändiga, särskilt avseende makarnas boende, deras försörjning, förvaltningen av makarnas egendom samt vård och skydd av barnen; interimistiskt underhåll (tedbir nafakası) ingår i detta. Framställans omfattning och belopp bedöms utifrån parternas ekonomiska och sociala förhållanden samt omständigheterna i det enskilda fallet.
Blir ett utländskt skilsmässobeslut giltigt i Turkiet?
Förfarandet för att en utländsk dom ska få verkan i Turkiet beror på domens innehåll och omständigheterna. Det kan krävas en talan om erkännande eller verkställighet (tanıma eller tenfiz), men om förutsättningarna är uppfyllda kan även administrativ registrering enligt artikel 27/A i lag nr 5490 övervägas.
Kan jag begära ersättning vid skilsmässa?
Lagen föreskriver två olika typer av skadestånd. Ekonomiskt skadestånd kan krävas av den make som är utan skuld eller mindre skuld och vars befintliga eller förväntade intressen har kränkts genom skilsmässan, från den skuldige maken. Ideellt skadestånd kan krävas av den make vars personliga rättigheter har kränkts genom de händelser som orsakat skilsmässan, från den andra, skuldige maken. Ekonomiskt skadestånd och underhållsbidrag på grund av fattigdom kan beslutas att betalas som engångsbelopp eller periodiskt, medan ideellt skadestånd inte kan beslutas att betalas periodiskt. Rätten att väcka talan med anledning av att äktenskapet upplöses genom skilsmässa preskriberas ett år efter det att skilsmässodomen har vunnit laga kraft.
När kan makarnas egendomsordning upplösas och hur fördelas egendomen?
Den lagstadgade egendomsordningen är från och med 1 januari 2002 ordningen för delaktighet i förvärvsgods. Om äktenskapet upplöses genom skilsmässa upphör egendomsordningen att gälla från dagen då talan väcktes, inte från den dag då domen vann laga kraft. Vid fördelningen gäller som huvudregel att varje make eller dennes arvingar har rätt till hälften av den andra makens nettoöverskott; fordringarna kvittas. All egendom som tillhör en make anses vara förvärvsgods tills motsatsen bevisas, och även avkastning från personlig egendom utgör förvärvsgods. Om en make utan vederlag har bidragit till förvärv, förbättring eller bevarande av egendom som tillhör den andra maken, uppkommer dessutom ett krav på andel av värdeökningen. Krav på att egendomsordningen ska avvecklas kan även framställas separat från skilsmässomålet.
Redogörelserna på denna sida är endast avsedda för allmän information och utgör inte juridisk rådgivning eller rekommendation. Eftersom omständigheterna i varje enskilt fall skiljer sig åt, ska den juridiska bedömningen göras utifrån det specifika ärendet.
Uppgifterna på sidan har, inom ramen för Turkiets advokatsamfunds förbunds förordning om reklamförbud, publicerats i syfte att informera om de rättsområden inom vilka byrån är verksam, utan att detta innebär specialisering; avsikten är inte att skaffa uppdrag.
Att denna sida visas eller att kontakt tas via länkarna och kontaktuppgifterna på sidan innebär inte att ett advokat- och klientförhållande har uppstått mellan advokaten och den sökande och innebär inte heller att uppdraget har accepterats.
Uppgifterna och tidsfristerna på sidan har utarbetats enligt den lagstiftning som gäller per 6 september 2026. Eftersom lagstiftningen kan komma att ändras, ska fristberäkningen i alla händelser göras utifrån den aktuella lagtexten.
Vilket rättsligt förfarande som ska följas vid familjerättsliga tvister kan variera beroende på parternas yrkanden, den tillgängliga bevisningen, barnens situation och tvistens karaktär. Därför är det viktigt att frågan bedöms ur alla aspekter redan i början av processen, att rättigheter och skyldigheter fastställs korrekt och att nödvändiga åtgärder vidtas inom rätt tid.
Merve Kartal
Advokat