Min mor dog, min far gifte om sig; vad händer med arvet efter min mor? Lagen ger det korta svaret, och det går inte i den riktning många fruktar: den person som din far senare gifte sig med är inte arvinge efter din mor.
Hela arvsordningen, arvsklasserna och andelarna beskrivs på sidan Arvsrätt. Den här artikeln behandlar vad ett nytt giftermål förändrar.
Min mor dog, min far gifte sig: vad händer med arvet? Kort svar
- Arvet efter din mor öppnades i och med hennes död och arvingarna bestämdes vid den tidpunkten. Arvingarna förvärvar arvet som helhet i och med arvlåtarens död enligt lag.
- Den person som din far senare gifte sig med är inte arvinge efter din mor. Lagen knyter makens andel till ställningen som ”efterlevande make”; den personen var inte din mors make vid hennes död.
- Den andel din far fick efter din mor är som huvudregel enskild egendom i hans nya äktenskap. Den nya maken kan inte begära andel i äganderätten till denna egendom — men om hon har bidragit till att bevara eller förbättra egendomen kan hon begära andel av värdeökningen enligt turkisk rätt (değer artış payı).
- När din far avlider blir hans nya make arvinge efter honom och den andel som kommer från din mor fördelas som en del av hans kvarlåtenskap.
- Ni behöver inte vänta. Var och en av arvingarna kan när som helst begära skifte, om han eller hon inte är skyldig att fortsätta samägandet.
När och till vem övergick arvet efter din mor?
Arvet öppnas i och med arvlåtarens död (turkm. TMK art. 575) och arvingarna förvärvar arvet i och med arvlåtarens död som helhet, enligt lag (TMK art. 599). För att kunna vara arvinge krävs att man är vid liv och arvsbehörig vid dödsfallet (TMK art. 580).
Vilka var arvingar vid din mors död? Arvingarna i första arvsklassen är avkomlingarna, och barnen är arvingar med lika stora andelar (TMK art. 495). Den efterlevande maken — det vill säga din far — ärver tillsammans med avkomlingarna och får därför en fjärdedel av arvet (TMK art. 499/1); återstående tre fjärdedelar fördelas lika mellan barnen. Dessa andelar beräknas på den kvarlåtenskap som återstår efter bodelningen av makarnas egendom, som beskrivs nedan.
Fram till skiftet ligger era andelar inte åtskilda. Om det finns flera arvingar uppstår i och med arvets övergång fram till skiftet ett samägande mellan arvingarna som omfattar alla rättigheter och skyldigheter i kvarlåtenskapen; arvingarna äger kvarlåtenskapen med samäganderätt utan bestämda andelar (elbirliği) och förfogar gemensamt över alla rättigheter som hör till kvarlåtenskapen (TMK art. 640). Den praktiska följden är: din far kan inte ensam förfoga över kvarlåtenskapens egendom innan skifte har skett.
Den fullständiga tabellen över andelar per arvsklass finns på sidan Arvsrätt.
Ändrar din fars nya giftermål andelarna?
Nej. Andelarna bestämdes vid din mors död. Lagen har knutit makens andel till ställningen som ”efterlevande make” (TMK art. 499); eftersom din fars senare make inte var din mors make vid hennes död är hon inte arvinge i din mors kvarlåtenskap. Det nya äktenskapet minskar varken er andel eller ger den personen någon arvsrätt i din mors förmögenhet.
Det enda som förändras är följande: den fjärdedels andel som din far fick efter din mor finns nu i hans förmögenhet och fördelas som en del av hans egen kvarlåtenskap när han avlider.
Den efterlevande makens arvslott: vad får din fars nya make?
När din far avlider ärver hans efterlevande make tillsammans med hans avkomlingar och får en fjärdedel av arvet (TMK art. 499/1). Återstående tre fjärdedelar fördelas lika mellan din fars barn. Att vara ”styv” har ingen betydelse här; makens andel följer av äktenskapsbandet och andelen bestäms efter arvsklass.
Tre punkter blandas ofta samman i praktiken.
Egendom som erhållits genom arv är enskild egendom. Lagen räknar egendom som vid egendomsordningens början tillhörde en av makarna, eller som en make senare förvärvat genom arv eller på annat sätt genom gåva eller annat vederlagsfritt förvärv, som enskild egendom; egendom som trätt i stället för enskild egendom är också enskild egendom (TMK art. 220). Den andel din far fick efter din mor är alltså inte giftorättsegendom i hans nya äktenskap och den nya maken kan inte begära andel i äganderätten till denna egendom.
Men det vore fel att säga att ”ingen fordran alls uppstår”. Om en av makarna har bidragit till förvärv, förbättring eller bevarande av egendom som tillhör den andra maken utan eller mot otillräcklig ersättning, har han eller hon vid bodelningen fordringsrätt motsvarande sin insats för den värdeökning som uppstått i denna egendom (TMK art. 227). Avkastningen av enskild egendom ingår också i giftorättsegendomen (TMK art. 219). Dessutom anses all egendom som tillhör en make vara giftorättsegendom till dess att annat bevisas (TMK art. 222); den part som hävdar att egendomen är enskild måste styrka detta.
Ett äktenskapsförord kan inte inskränka er laglott enligt turkisk rätt (saklı pay). Vid fördelningen av överskottet kan ett annat förfarande avtalas genom äktenskapsförord; men sådana avtal får inte inskränka den laglott som tillkommer makarnas icke-gemensamma barn och deras avkomlingar (TMK art. 237). Bestämmelsen omfattar endast avtal om fördelning av överskottsvärdet och skyddar båda makarnas icke-gemensamma barn.
Först bodelning av makarnas egendom, sedan arv
Detta är den sida av frågan som oftast förbises. När en make avlider görs två separata beräkningar, och ordningen är viktig.
Mellan makarna tillämpas som utgångspunkt egendomsordningen med deltagande i giftorättsegendom (TMK art. 202) och egendomsordningen upphör i och med att en av makarna avlider (TMK art. 225). Först görs bodelning enligt denna ordning.
Äktenskapsdatumet är avgörande här. Turkiets civillag trädde i kraft den 1 januari 2002. Mellan makar som ingått äktenskap före detta datum fortsätter den egendomsordning som de dittills varit underkastade; om makarna inte inom ett år valt en annan ordning anses de ha valt den lagstadgade egendomsordningen med verkan från detta datum (lag nr 4722 art. 10). I ett äktenskap som ingåtts före 2002 omfattar fordran på andel i giftorättsegendomen alltså som huvudregel perioden efter 2002.
Vid bodelningen skiljs giftorättsegendom från enskild egendom. Giftorättsegendom är de värden som varje make under ordningens varaktighet förvärvat mot vederlag: förvärv som ersättning för arbete, socialförsäkringsutbetalningar, ersättning för förlust av arbetsförmåga, avkastning av enskild egendom och egendom som trätt i stället för giftorättsegendom (TMK art. 219). Enskild egendom är egendom som uteslutande är avsedd för en makes personliga bruk, egendom som tillhörde en make vid ordningens början eller som senare förvärvats genom arv eller vederlagsfritt förvärv, fordringar på ideellt skadestånd och egendom som trätt i stället för enskild egendom (TMK art. 220).
Risken för att egendom undanhålls har reglerats särskilt i lagen: vederlagsfria överlåtelser som skett inom ett år före egendomsordningens upphörande utan den andra makens samtycke, samt överlåtelser som under ordningens varaktighet skett i avsikt att minska den andra makens fordran på andel, läggs till giftorättsegendomen som värde (TMK art. 229).
Överskottsvärdet är det belopp som återstår sedan skulderna hänförliga till giftorättsegendomen dragits av från det sammanlagda värdet av varje makes giftorättsegendom, inklusive belopp som framkommit genom tillägg och avräkning (TMK art. 231). Varje make eller hans eller hennes arvingar har rätt till hälften av den andra makens överskottsvärde, och fordringarna kvittas mot varandra (TMK art. 236).
Detta kan verka till er fördel som din mors arvingar: om din fars överskottsvärde är större än din mors har din mors arvingar rätt till andel av det. Fordran på andel i giftorättsegendomen är inte en arvslott utan en separat fordran som följer av egendomsordningen.
Var görs denna fordran gällande?
I mål om bodelning av makarnas egendom är domstolen vid den avlidnes sista hemvist behörig om ordningen upphört genom dödsfall (TMK art. 214/1) — inte vid din fars nuvarande adress.
Om den förpliktade makens förmögenhet eller kvarlåtenskap inte täcker fordran på andel i giftorättsegendomen kan den berättigade maken eller hans eller hennes arvingar kräva de vederlagsfria överlåtelser som ska räknas in i giftorättsegendomen av de tredje personer som fått del av dem. Denna talerätt faller bort ett år efter den dag då man fick kännedom om att rättigheterna kränkts och i varje fall fem år efter det att egendomsordningen upphörde (TMK art. 241).
Den efterlevande makens rätt till bostad och bohag: familjebostaden
Lagen ger den efterlevande maken två separata vägar när det gäller den bostad som makarna bott i tillsammans, och de hör till olika skeden. Båda rättigheterna tillkommer den avlidne makens efterlevande make; vid din mors död är den personen din far.
Vid bodelningen av makarnas egendom. Den efterlevande maken kan för att kunna fortsätta sitt tidigare liv begära att få nyttjanderätt eller rätt att bo i den bostad som tillhörde den avlidne maken och som makarna bott i tillsammans, med avräkning på fordran på andel i giftorättsegendomen och med tillägg av ersättning om det inte räcker; under samma förutsättningar kan han eller hon begära äganderätt till bohaget. Om berättigade skäl föreligger kan på begäran av den efterlevande maken eller av den avlidne makens lagliga arvingar äganderätt till bostaden medges i stället för nyttjanderätt eller rätt att bo. Andra regleringar som avtalats genom äktenskapsförord gäller fortfarande (TMK art. 240).
Vid skiftet av arvet. Om kvarlåtenskapen omfattar bohag eller den bostad som makarna bott i tillsammans kan den efterlevande maken begära att få äganderätt med avräkning på arvsrätten till denna egendom. Om berättigade skäl föreligger kan det på begäran av den efterlevande maken eller av någon av de övriga lagliga arvingarna också beslutas att nyttjanderätt eller rätt att bo medges i stället för äganderätt (TMK art. 652).
Båda bestämmelserna har samma gräns: i delar som arvlåtaren använt för yrkes- eller näringsverksamhet och som behövs för att en av hans eller hennes avkomlingar ska kunna utöva samma verksamhet kan den efterlevande maken inte utnyttja dessa rättigheter.
Det finns ytterligare en separat regel: en make kan inte överlåta familjebostaden eller inskränka rättigheterna i familjebostaden utan den andra makens uttryckliga samtycke (TMK art. 194). Denna regel gäller även för familjebostaden i din fars nya äktenskap.
Kan ni begära skifte nu?
Som huvudregel ja. Var och en av arvingarna kan när som helst begära skifte av arvet, om han eller hon inte enligt avtal eller lag är skyldig att fortsätta samägandet (TMK art. 642). Varje arvinge kan begära att turkisk tvistemålsdomstol i fredsinstans (sulh mahkemesi) beslutar att viss egendom i kvarlåtenskapen ska fördelas in natura och, om det inte är möjligt, genom försäljning.
Det finns två undantag: om ett omedelbart skifte skulle minska värdet av egendomen eller kvarlåtenskapen väsentligt kan fredsdomaren besluta att skiftet skjuts upp (TMK art. 642); om det finns ett ofött barn som ska ärva skjuts skiftet upp till dess att barnet fötts (TMK art. 643).
Behörigheten är ovillkorlig. Målet om skifte av arvet handläggs vid domstolen i arvlåtarens hemvist (TMK art. 576) och i dessa mål är domstolen i den avlidnes sista hemvist ovillkorligt behörig (HMK art. 11/1-a).
Att gå till domstol är inte den enda vägen: arvingarna kan ingå ett skriftligt skiftesavtal; genom detta avtal kan det också godtas att samäganderätten utan bestämda andelar omvandlas till samäganderätt med bestämda andelar i proportion till arvslotterna (TMK art. 676). En arvinge kan också begära att fredsdomaren omvandlar samäganderätten utan bestämda andelar till samäganderätt med bestämda andelar (TMK art. 644).
Upplösning av samäganderätten till en fastighet genom domstol är en separat väg; behörigheten ligger där hos domstolen där fastigheten är belägen (HMK art. 12/1) och det är en processförutsättning att medling har begärts före talans väckande (HUAK art. 18/B). Närmare beskrivning finns på sidan talan om upplösning av samäganderätt genom domstol. Talan om jämkning av testamentariska förordnanden, upphävande av lagfart och ny registrering samt bodelning av makars egendom ingår inte i denna förteckning.
Före skiftet måste arvsrätten styrkas; intyget hämtas från turkisk tvistemålsdomstol i fredsinstans eller, i de fall lagen tillåter det, från notarius publicus: hur man erhåller arvsintyg (veraset ilamı).
Om egendom ur kvarlåtenskapen har överlåtits
I de fall då egendom ur kvarlåtenskapen har kommit i händerna på någon som inte är arvinge finns det ett separat mål: en laglig eller förordnad arvinge kan väcka talan om miras sebebiyle istihkak (talan om bättre arvsrätt till kvarlåtenskap) mot den som innehar kvarlåtenskapen eller viss egendom ur den, med åberopande av sin bättre rätt till arvet; rätten vidtar på kärandens begäran alla nödvändiga åtgärder, såsom anteckning i fastighetsregistret (TMK art. 637). Svaranden kan inte göra gällande att han eller hon förvärvat egendomen ur kvarlåtenskapen genom preskription (TMK art. 638).
Denna talan har tidsgränser: ett år från den dag då käranden fick kännedom om att han eller hon är arvinge och om att den godtroende svaranden innehar egendomen ur kvarlåtenskapen, i varje fall tio år efter dödsfallet eller efter det att testamentet öppnats; gentemot den som inte är i god tro tjugo år (TMK art. 639).
Om det görs gällande att registreringen i fastighetsregistret inte motsvarar det faktiska rättsläget är vägen framåt talan om upphävande av lagfarten och ny registrering.
Är er laglott enligt turkisk rätt skyddad?
En arvlåtare som har avkomlingar, föräldrar eller make som arvingar kan endast genom livstidsförordnande förfoga över den del av arvet som återstår sedan laglotterna enligt turkisk rätt (saklı pay) avräknats (TMK art. 505). Laglotternas storlek anges i lagen: för avkomlingar hälften av den lagliga arvslotten, för vardera av föräldrarna en fjärdedel, för den efterlevande maken hela den lagliga arvslotten om han eller hon ärver tillsammans med avkomlingar eller föräldrar, i övriga fall tre fjärdedelar (TMK art. 506).
Den konkreta följden är följande: i en kvarlåtenskap där make och barn ärver tillsammans är makens laglott hela den lagliga arvslotten (en fjärdedel) och barnens hälften av deras lagliga arvslotter (tre åttondelar); det återstår en förfogbar del på tre åttondelar. Din far kan inte lämna hela sin förmögenhet till sin nya make.
Arvingar som inte får sin laglott kan väcka talan om jämkning av testamentariska förordnanden (tenkis) (TMK art. 560). Alla gåvor under livstiden kan inte jämkas; lagen räknar upp dem som kan jämkas: gåvor som lämnats till en laglig arvinge som förlorat sin arvsställning med avräkning på arvslotten, gåvor som lämnats i syfte att göra upp arvsrätten före dödsfallet, gåvor med förbehållen återgångsrätt samt gåvor, utöver sedvanliga gåvor under ett år före dödsfallet, och gåvor där det är uppenbart att syftet var att sätta laglottsreglerna ur spel (TMK art. 565).
Rätten att väcka talan om jämkning faller bort ett år efter den dag då man fick kännedom om att laglotten kränkts och i varje fall tio år efter det att testamentet öppnats respektive, för andra förordnanden, efter det att arvet öppnats; jämkningsanspråket kan alltid göras gällande genom invändning (def’i) (TMK art. 571). Hur beräkningen görs steg för steg beskrivs på sidan hur laglotten enligt turkisk rätt beräknas.
Vanliga frågor
Är den efterlevande makens arvslott alltid en fjärdedel?
Nej; andelen varierar beroende på i vilken arvsklass han eller hon ärver tillsammans med andra. Tillsammans med avkomlingar en fjärdedel, tillsammans med föräldrarna hälften, tillsammans med far- och morföräldrar och deras barn tre fjärdedelar, och om inga sådana finns tillfaller hela arvet maken (TMK art. 499).
Får min fars nya make del av min mors hus?
Inte ur din mors kvarlåtenskap; lagen knyter andelen till ställningen som ”efterlevande make” och den personen var inte din mors make när hon dog (TMK art. 499). När din far avlider blir hon däremot arvinge i hans kvarlåtenskap — inklusive den andel han fick efter din mor.
Kan min fars nya make fortsätta att bo i huset som kommer från min mor?
Bostadsrättigheterna i TMK art. 240 och art. 652 tillkommer den avlidne makens efterlevande make; vid din mors död är den personen din far, inte hans nya make. Den nya makens boende där grundar sig på din fars rätt. Om huset ingår i kvarlåtenskapen fram till skiftet förfogar arvingarna gemensamt över egendomen (TMK art. 640).
Vad händer om min far överlåter sin andel till sin nya make?
Giltigheten av ett avtal om överlåtelse av arvslott som en arvinge ingår med en tredje person är beroende av att det upprättas av notarius publicus; avtalet ger inte den personen rätt att delta i skiftet, utan endast rätt att vid skiftets slut begära att den lott som tilldelats arvingen överlämnas till honom eller henne (TMK art. 677). Avtal som ingås om ett ännu inte öppnat arv utan arvlåtarens medverkan eller samtycke är däremot ogiltiga (TMK art. 678).
Är mina halvsyskon likställda med mig i arvet efter min far?
Din fars avkomlingar är arvingar med lika stora andelar (TMK art. 495); din fars barn har lika stor andel i hans arv oavsett i vilket äktenskap de fötts. Däremot är den nya makens barn från en annan relation inte din fars avkomling och ärver inte honom — situationen ändras om din far har adopterat barnet, eftersom adoptivbarnet och dess avkomlingar ärver adoptivföräldern som blodsband (TMK art. 500).
Tillämplig lagstiftning
Turkiets civillag nr 4721 — art. 194 (familjebostad), art. 202 (lagstadgad egendomsordning), art. 214 (behörighet vid bodelning), art. 219–220 (giftorättsegendom och enskild egendom), art. 222 (bevis), art. 225 (ordningens upphörande), art. 227 (fordran på andel av värdeökningen enligt turkisk rätt, değer artış payı), art. 229 (värden som ska läggas till), art. 231 (överskottsvärde), art. 236 (deltagande i överskottsvärdet), art. 237 (laglott för icke-gemensamma barn), art. 240 (bostad och bohag — vid bodelning), art. 241 (talan mot tredje män och tidsfrister), art. 495 (avkomlingar), art. 499 (den efterlevande makens andel), art. 500 (adoption), art. 505–506 (förfogbar del och laglott), art. 560 (talan om jämkning av testamentariska förordnanden), art. 565 (gåvor under livstiden som kan jämkas), art. 571 (tidsfrister vid jämkning), art. 575 (arvets öppnande), art. 576 (behörig domstol), art. 580 (arvsbehörighet), art. 599 (universalsuccession), art. 637–639 (miras sebebiyle istihkak — talan om bättre arvsrätt till kvarlåtenskap), art. 640 (arvssamfund), art. 642–644 (skifte), art. 652 (bostad och bohag — vid skifte), art. 676–678 (skiftesavtal och överlåtelse av arvslott) — mevzuat.gov.tr
Lag nr 4722 om ikraftträdande och tillämpning av Turkiets civillag — art. 10 (övergång i fråga om egendomsordningar) — mevzuat.gov.tr
Turkiets civilprocesslag nr 6100 — art. 11 (ovillkorlig behörighet i arvmål), art. 12 (behörighet i mål som rör fast egendom) — mevzuat.gov.tr
Turkiets lag nr 6325 om medling i civilrättsliga tvister — art. 18/B (medling som processförutsättning) — mevzuat.gov.tr
Relaterade sidor
- Arvsrätt — överordnad sida, arvsklasser och andelar
- Hur beräknas laglotten enligt turkisk rätt?
- Hur erhålls arvsintyg (veraset ilamı)?
- Vad är talan om upphävande av lagfarten och ny registrering och hur väcks den?
- talan om upplösning av samäganderätt genom domstol (izale-i şuyu)
Denna artikel är avsedd som allmän juridisk information och utgör inte juridisk rådgivning. Eftersom förhållandena i varje enskilt fall, äktenskapsdatum, egendomsordning och kvarlåtenskapens sammansättning varierar, rekommenderas att du söker juridiskt stöd hos din advokat för din konkreta situation.