Det finns inte bara ett sätt att utesluta en person från arvet i turkisk rätt; det finns tre separata institut som blandas samman. mirasçılıktan çıkarma (mirasçılıktan çıkarma) verkar genom arvlåtarens vilja, arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt (mirastan yoksunluk) verkar direkt enligt lag; ingen av dem är beroende av arvingens samtycke. Den tredje, avstående från arv (mirastan feragat), är däremot ett avtal där arvingen själv är part och är ämnet för sidan avtal om avstående från arv.
Denna sida behandlar de två första. Det folkliga uttrycket ”förskjuta från barnaskapet” eller ”utesluta från arv” är inte namnet på något av dem.
Arvsordningen och laglott enligt turkisk rättens (saklı pay enligt turkisk rätt) storlek beskrivs på sidan Arvsrätt.
Finns det en talan som kallas ”förskjutning från barnaskapet” eller ”uteslutning från arv”?
Nej. I Turkiets civillag finns ingen talan eller åtgärd som kallas ”talan om förskjutning från barnaskapet” eller ”uteslutning från arv”. En mor eller far kan inte själv bringa sitt barns släktskapsförhållande att upphöra.
Det finns tre saker som avses med dessa termer, och alla tre är olika:
- mirasçılıktan çıkarma utesluter barnet inte från släktskapet utan endast från arvet, görs endast genom en förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) och kan endast grundas på de skäl som anges i lagen (TMK m.510, m.513).
- mirastan yoksunluk är den påföljd som lagen automatiskt tillämpar i fyra allvarliga situationer; den är inte beroende av någon åtgärd från arvlåtaren (TMK m.578).
- Upphävande av adoptivförhållandet kan endast begäras beträffande adopterade barn och talerätten har inte tillerkänts adoptanten. Om samtycke inte har inhämtats utan lagenligt skäl kan de personer vars samtycke skulle inhämtas begära upphävande; om den minderåriges intressen därigenom allvarligt skulle skadas kan denna väg inte väljas (TMK m.317). Vid andra brister i sak kan åklagaren eller var och en som berörs begära upphävande (TMK m.318). Talerätten förfaller när ett år har gått från det att skälet blev känt; den tidigare i bestämmelsen intagna orden ”i varje fall fem år från adoptionen” har upphävts genom Författningsdomstolens avgörande (TMK m.319).
Adoptionen i sig grundar redan arvsrätt: rättigheter och skyldigheter som tillkommer mor och far övergår på adoptanten och adoptivbarnet blir adoptantens arvinge (TMK m.314).
Talan om bestridande av släktskap (TMK m.286) faller också utanför detta sammanhang: den talan avser att motbevisa faderskapspresumtionen, inte att utesluta ett barn från arv.
Hur gör man en arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt? Form och skäl
Arvslöshetsförklaring kräver att tre förutsättningar föreligger samtidigt: en arvinge med laglott enligt turkisk rätt, ett i lagen angivet skäl, och en förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) som tydligt anger skälet. Förfogandeåtgärden kan vara ett testamente eller ett arvsavtal; ett testamente upprättas i officiell form eller egenhändigt (TMK m.531). Ett muntligt testamente ser ut som en tredje form men är i praktiken inte en väg: det kan endast tillgripas vid extraordinära situationer som överhängande livsfara, avbruten kommunikation, sjukdom eller krig (TMK m.539) och förfaller en månad efter det att möjligheten att upprätta testamente på annat sätt har uppkommit (TMK m.541).
Valet mellan testamente och arvsavtal avgör också möjligheten att senare återkalla — närmare därom i jämförelsetabellen nedan.
Lagen anger två skäl:
- Om arvingen har begått ett allvarligt brott mot arvlåtaren eller mot någon av arvlåtarens nära anhöriga,
- Om arvingen i betydande omfattning har underlåtit att fullgöra sina familjerättsliga förpliktelser mot arvlåtaren eller mot medlemmar av arvlåtarens familj (TMK m.510).
Tre gränser gäller samtidigt. Arvslöshetsförklaring kan endast göras mot en arvinge med laglott enligt turkisk rätt. Den görs endast genom förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf). Och skälslistan är sluten: ett skäl som inte anges i lagen är inte ett skäl för arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt, hur berättigat det än kan förefalla.
En detalj avgör mycket här: syskonens laglott enligt turkisk rätt avskaffades 2007 (TMK m.506:s 3. punkt, upphävd genom lag nr 5650 av den 4/5/2007). För att utesluta en arvinge som inte har laglott enligt turkisk rätt behövs redan ingen arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt; arvlåtaren kan inom ramen för sin förfogandefrihet lämna honom utanför.
Arvslöshetsförklaring på grund av insolvens
Lagen reglerar ytterligare ett separat och snävt fall. Arvlåtaren kan förklara sin avkomling, beträffande vilken det finns ett bevis om insolvens (aciz belgesi), arvsrättsligt utesluten för hälften av dennes laglott enligt turkisk rätt; dock förutsätts att denna hälft förbehålls den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätts redan födda och framtida barn (TMK m.513).
Denna arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt är inte heller bestående: om insolvensbeviset vid arvets öppnande inte längre har verkan, eller om den skuld som beviset omfattar inte överstiger hälften av den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätts arvslott, upphävs arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten på den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätts begäran.
Arvslöshetsförklaringens verkningar och bevisbördan
Verkningar. Den som har förklarats arvsrättsligt utesluten kan inte få en lott i arvet och kan inte heller väcka talan om jämkning enligt turkisk rätt (tenkis). Om arvlåtaren inte har förfogat på annat sätt tillfaller den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätts arvslott dennes avkomlingar, om sådana finns, och i annat fall arvlåtarens lagliga arvingar, som om han hade avlidit före arvlåtaren. Den arvsrättsligt uteslutenes avkomlingar kan göra anspråk på sin laglott enligt turkisk rätt som om han hade avlidit före arvlåtaren (TMK m.511).
Arvslöshetsförklaringen utesluter alltså som regel personen, inte dennes avkomlingar.
Bevisbörda. En arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt är giltig endast om arvlåtaren har angett skälet för arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten i sin förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf). Om den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätt invänder åligger det den arvinge eller testamentstagare som drar fördel av arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten att bevisa att det angivna skälet föreligger. Om skälets existens inte kan bevisas eller om skälet inte har angetts i förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) genomförs förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) utanför arvingens laglott enligt turkisk rätt; dock blir arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten ogiltig om arvlåtaren företog förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) på grund av ett uppenbart misstag om skälet för arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten (TMK m.512).
Åtskillnaden är viktig: om skälet inte kan bevisas är det förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) som består, men arvingens laglott enligt turkisk rätt förblir orörd.
Hur invänder man mot en arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt?
Lagen anger två separata vägar och båda har tidsfrister.
Ogiltigförklaring av förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf). Talan om ogiltigförklaring kan väckas om förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) har företagits vid en tidpunkt då arvlåtaren saknade förfoganderätt; om den har företagits till följd av misstag, svikligt förfarande, hot eller tvång; om dess innehåll, de villkor eller åligganden den är bunden till strider mot lag eller god sed; eller om den har upprättats utan att de i lagen föreskrivna formerna har iakttagits (TMK m.557). Talerätten förfaller ett år från den dag då käranden fick kännedom om förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf), ogiltighetsskälet och sin egen rätt, och i varje fall tio år mot godtroende svarande och tjugo år mot icke godtroende, räknat från testaments öppnande och för andra förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf)er från den dag arvet övergick; ogiltighet kan alltid göras gällande genom invändning (TMK m.559).
jämkning enligt turkisk rätt. Arvingar som inte har fått ut sin laglott enligt turkisk rätt kan väcka talan om jämkning enligt turkisk rätt av arvlåtarens förfoganden som överstiger den del över vilken arvlåtaren kunde förfoga (TMK m.560). Denna rätt förfaller ett år från den dag då kränkningen av laglott enligt turkisk rätten blev känd, och i varje fall tio år räknat från testaments öppnande och för andra förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf)er från arvets öppnande; jämkningsanspråk kan alltid göras gällande genom invändning (TMK m.571). Hur beräkningen görs steg för steg beskrivs på sidan hur laglott enligt turkisk rätten beräknas.
Det finns också en följd av att inte invända: om den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätt inte invänder mot arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten kan konkursboet eller borgenärer som innehar ett insolvensbevis väcka talan om jämkning enligt turkisk rätt under samma förutsättningar (TMK m.562). Samma förutsättningar är följande: att talan inte har väckts trots borgenärernas uppmaning, att talan väcks i den omfattning som är nödvändig för att erhålla fordringen och inom den frist som tillkommer arvingen.
Domstol och behörighet. Dessa talan prövas, eftersom ingen annan reglering finns, vid tvistemålsdomstol i första instans (HMK m.2) och domstolen i den avlidnes sista hemvistort är exklusivt behörig (HMK m.11/1-a; TMK m.576). Det är endast bestämmelsens första stycke som inför exklusiv behörighet; i talan om upphävande av lagfarten och ny registrering är även domstolen på var och en av arvingarnas hemvistort behörig (HMK m.11/3). Däremot handläggs avstående från arv genom ansökan till turkisk turkisk tvistemålsdomstol i fredsinstans (TMK m.609) och arvsintyg genom ansökan till turkisk turkisk tvistemålsdomstol i fredsinstans eller notarius publicus (TMK m.598).
Arvsoförmåga: det fall lagen tillämpar automatiskt
Detta institut är inte alls beroende av arvlåtarens vilja. Följande personer kan inte vara arvingar och kan inte heller genom förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) förvärva någon rätt:
- Den som uppsåtligen och rättsstridigt dödar eller försöker döda arvlåtaren,
- Den som uppsåtligen och rättsstridigt varaktigt försätter arvlåtaren i ett tillstånd där denne inte kan upprätta förordnanden efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf),
- Den som genom svikligt förfarande, tvång eller hot föranleder eller förhindrar att arvlåtaren upprättar eller återkallar en förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf),
- Den som uppsåtligen och rättsstridigt undanröjer eller förstör en förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) i en situation och vid en tidpunkt då arvlåtaren inte längre kan upprätta den på nytt.
oförmåga enligt turkisk rätt upphör genom arvlåtarens förlåtelse (TMK m.578). Och oförmågan drabbar endast den oförmögne: den oförmögnes avkomlingar blir arvingar på samma sätt som avkomlingar till någon som avlidit före arvlåtaren (TMK m.579).
Skillnaden mellan arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt och arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt
Båda leder till resultat utan arvingens samtycke, men de verkar på olika sätt. Avkomlingarnas ställning skyddas i båda fallen, men på olika vägar: vid arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt blir avkomlingarna direkt arvingar (TMK m.579). Vid arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt tillfaller den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätts lott avkomlingarna oförändrad om arvlåtaren inte har förfogat på annat sätt; om arvlåtaren har förfogat på annat sätt är det golv som återstår för avkomlingarna laglott enligt turkisk rätten (TMK m.511).
| Arvslöshetsförklaring | Arvsoförmåga | |
|---|---|---|
| Hur den uppkommer | Arvlåtarens dödsbetingade förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) | Automatiskt enligt lag |
| Vems vilja | Arvlåtarens | Ingens |
| Mot vem | Endast mot arvinge med laglott enligt turkisk rätt enligt turkisk rätt | Mot alla som kan vara arvingar; utgör även hinder för förvärv genom förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) |
| Skäl | Två skäl angivna i lagen, dessutom fallet med insolvensbevis | Fyra fall angivna i lagen |
| Form | Testamente eller arvsavtal | Form är inte aktuell |
| Skälets angivande | Obligatoriskt i förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf); anges det inte skyddas laglott enligt turkisk rätten | Inte aktuellt |
| Inverkan på avkomlingar | Om inget annat avtalats tillfaller lotten avkomlingarna; i annat fall kan avkomlingarna göra anspråk på sin laglott enligt turkisk rätt (m.511) | Avkomlingarna blir arvingar (m.579) |
| Upphörande | Om den gjorts genom testamente kan arvlåtaren alltid återkalla den (m.542–543); om den gjorts genom arvsavtal upphör den endast genom parternas skriftliga överenskommelse (m.546) | Genom arvlåtarens förlåtelse (m.578) |
| Källa | TMK m.510–513 | TMK m.578–579 |
Och avståendet? Varken arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt eller arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt är beroende av arvingens samtycke. Den tredje vägen, avstående från arv, är det motsatta: arvingen själv är part, det görs medan arvlåtaren lever och det behövs inget skäl (TMK m.528). Formen, hur det upprättas mellan syskon och dess inverkan på avkomlingar beskrivs på sidan avtal om avstående från arv.
Vad kan göras om det inte finns skäl för arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt beträffande en arvinge med laglott enligt turkisk rätt enligt turkisk rätt?
Om något av de två skäl som anges i lagen inte föreligger men arvlåtaren ändå vill ändra fördelningen är vägen genom arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt stängd — andra vägar är inte stängda. Tre frågor löser saken i tur och ordning.
För det första: har den arvingen laglott enligt turkisk rätt? Laglott tillerkänns endast avkomlingar, mor och far samt den efterlevande maken (TMK m.506). Syskonens laglott enligt turkisk rätt avskaffades 2007. För att lämna en arvinge utan laglott enligt turkisk rätt utanför behövs ingen arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt — men det räcker inte heller att inte göra något: om ingen förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) upprättas får den personen sin lott i arvet som yasal mirasçı enligt turkisk rätt. Även på denna väg krävs alltså ett testamente eller ett arvsavtal.
För det andra: hur stor är den del över vilken förfogande kan ske? En arvlåtare som har avkomlingar, mor och far eller make som arvingar kan upprätta förordnanden efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) beträffande den del av arvet som återstår utanför laglott enligt turkisk rätterna; om ingen av dessa arvingar finns kan han förfoga över hela arvet (TMK m.505). Laglotten skyddas alltså, resten är fri och kan styras till önskad person.
För det tredje: kan arvingens eget samtycke inhämtas? Om det kan inhämtas ändras vägen: genom ett avtal om avstående från arv mellan arvlåtaren och arvingen förlorar arvingen sin arvsställning och det behövs inget skäl för detta (TMK m.528). Däremot är formen sträng: avtalet ska upprättas i form av officiellt testamente, dvs. parterna ska samtidigt tillkännage sina önskemål för den officielle tjänstemannen och underteckna avtalet inför denne och två vittnen (TMK m.545).
Överlåtelser under livstiden är en separat fråga. Arvlåtarens gåvor under livstiden faller inte heller i alla situationer inom förfogandefriheten: gåvor som ges till en yasal mirasçı enligt turkisk rätt som förlorat sin arvsställning såsom avräkning på dennes arvslott, gåvor som ges i syfte att reglera arvsrätten före dödsfallet, och gåvor som uppenbarligen ges i syfte att sätta reglerna om laglott enligt turkisk rätt ur spel är underkastade jämkning på samma sätt som förordnanden efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) (TMK m.565).
Följden av att skriva en arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt utan skäl är däremot klar: om skälet inte har angetts i förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf), eller anges men inte kan bevisas, genomförs förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) utanför arvingens laglott enligt turkisk rätt (TMK m.512). Det bör också tilläggas: laglott enligt turkisk rätten skyddas inte automatiskt — arvingen måste väcka talan om jämkning enligt turkisk rätt eller göra jämkningsanspråk genom invändning (TMK m.560, m.571).
Vanliga frågor
Kan jag helt utesluta mitt barn från arvet?
Endast om ett av de skäl som anges i lagen föreligger och du anger skälet i förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) (TMK m.510, m.512). Om skälet inte har angetts genomförs förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) utanför arvingens laglott enligt turkisk rätt. Dessutom tillfaller arvslotten den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätts avkomlingar, om du inte har förfogat på annat sätt (TMK m.511).
Finns det en talan som heter talan om arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt?
Nej. Arvslöshetsförklaring är inte en talan utan en förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) som arvlåtaren företar under sin livstid. Tvisten kan föras till domstol först efter dödsfallet, och den väg den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätt har är inte jämkning: den som är arvsrättsligt utesluten enligt turkisk rätt kan inte väcka talan om jämkning enligt turkisk rätt (TMK m.511). Den arvsrättsligt uteslutene invänder mot arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten; då åligger det den som drar fördel av arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten att bevisa att skälet föreligger, och om skälet inte kan bevisas genomförs förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) utanför laglott enligt turkisk rätten (TMK m.512). Om förutsättningarna föreligger kan ogiltigförklaring av förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) dessutom begäras (TMK m.557).
Vad behöver skrivas i ett testamente med arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt?
Denna sida innehåller ingen exempeltext. I fråga om innehållet är det avgörande följande: arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten är giltig endast om skälet för arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten har angetts i förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) (TMK m.512). Även formen är viktig — att de i lagen föreskrivna formerna inte iakttas är i sig ett ogiltighetsskäl (TMK m.557).
Vad kan den som har förklarats arvsrättsligt utesluten göra?
Den arvsrättsligt uteslutene kan inte väcka talan om jämkning enligt turkisk rätt (TMK m.511), men kan invända mot arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten; i så fall åligger det den part som drar fördel av arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätten att bevisa att skälet föreligger (TMK m.512). Om förutsättningarna föreligger kan även ogiltigförklaring av förordnandet efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) begäras (TMK m.557, m.559).
Min far säger att han har uteslutit mig från arvet, vad ska jag göra?
En muntlig förklaring leder inte i sig till arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt; arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt kan endast göras genom en förordnande efter dödsfall (ölüme bağlı tasarruf) och med angivet skäl (TMK m.510, m.512). Efter arvets öppnande vilka som är arvingar genom arvsintyget.
Utesluts även barnen till den som dödat arvlåtaren från arvet?
Nej. Oförmågan drabbar endast den oförmögne; den oförmögnes barn blir arvingar som om deras far eller mor hade avlidit före arvlåtaren (TMK m.579). Oförmågan är personlig och övergår inte på avkomlingarna.
Grundläggande lagstiftning
Turkiets civillag nr 4721 — m.286 (bestridande av släktskap), m.314 (adoptionens verkningar), m.317–319 (upphävande av adoptivförhållandet), m.505 (den del över vilken förfogande kan ske), m.506 (laglott enligt turkisk rätt), m.510 (skäl för arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt), m.511 (verkningar), m.512 (bevisbörda), m.513 (arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt på grund av insolvens), m.528 (avstående från arv), m.531 (testamentets former), m.539 och m.541 (muntligt testamente och dess förfallande), m.542–543 (återkallande av testamente), m.545 (arvsavtalets form), m.546 (upphävande av arvsavtal), m.557 (ogiltighetsskäl), m.559 (tidsfrister vid ogiltigförklaring), m.560 (jämkning), m.562 (borgenärers talan om jämkning enligt turkisk rätt), m.565 (gåvor som är underkastade jämkning), m.571 (tidsfrister vid jämkning), m.576 (behörig domstol), m.578–579 (arvsrättslig uteslutning enligt turkisk rätt), m.598 (arvsintyg), m.609 (instans vid avstående från arv) — mevzuat.gov.tr
Turkiets civilprocesslag nr 6100 — m.2 (domstol), m.11 (exklusiv behörighet i arvstvister) — mevzuat.gov.tr
Relaterade sidor
- Arvsrätt — överordnad sida
- Hur och var upprättas ett avtal om avstående från arv?
- Hur beräknas laglott enligt turkisk rätten?
- Hur avstår man från arv?
- Hur erhålls arvsintyg (veraset ilamı)?
- Min mor dog, min far gifte om sig: vad händer med arvet?
Denna text är avsedd som allmän juridisk information och utgör inte juridisk rådgivning. Eftersom förhållandena varierar från fall till fall rekommenderas du att inhämta juridiskt stöd från din advokat för din konkreta situation.